Söndag 

Jag vaknade av mig själv i morse, utvilad. Klockan var halv nio och det var en avslappnande omväxling att bara kunna ligga kvar en stund utan ljud innan vi gick upp och Jocke gjorde fattiga riddare till frukost .

Hur skönt det än må vara utan småbarn hemma emellanåt så är det vår skatt och det känns alltid bra att få hem henne igen. 

Vi stannade på fika innan vi åkte och inne på mataffären på vägen hem skulle Lucy bestämt dra korgen, hur tung den än blev, och man fick inte hjälpa till. 

Efter middag och en massa plaskande i badbaljan somnade hon snabbt i sin egen säng och jag och Jocke ska se en film innan det är dags för en ny jobbvecka. 

Vi tittade på henne inne i affären, en superglad kvittrande busunge som stolt drog matkorgen, och konstaterade att tänk att vi har ett litet barn som springer omkring på Coop. Det är ganska häftigt, och ganska fantastiskt. 

This entry was posted in Vardag.